Vegansk kost under graviditet, amning och spädbarnsålder

Visa den här guiden som formgiven pdf

Viktig information: Innehållet i den här guiden är enbart avsett som allmän information, kan innehålla fel och ersätter inte individuell medicinsk, nutritionsvetenskaplig eller barnmorskeledd rådgivning, och inte heller läkarundersökning eller behandling. Graviditet, amning och kosten för spädbarn och småbarn kräver ett personligt fackmässigt stöd. Beslut om hälsan fattar du på eget ansvar, och de bör alltid stämmas av med kvalificerade fackpersoner.

Den faktabaserade guiden för blivande föräldrar

Den här guiden har tagits fram av Dr. med. Raffaela Raab, The Militant Vegan i samarbete med Dr. Anika Döll och Christina Dengg (BBSc, MSc i nutritionsvetenskap):

Del 1, graviditet · 1. Varför kosten är särskilt viktig under graviditet (& amning)

Viktigt i förväg: Det är i grunden möjligt att som vegan föda ett friskt barn. Förutsättningen är, som vid varje graviditet, att man sätter sig noggrant in i behoven hos modern och det (ofödda) barnet.

2. Vetenskapliga fackorganisationers ståndpunkt om (helt) växtbaserad kost under graviditeten

3. Forskningsläget om vegansk kost under graviditeten

➡️ Utförliga studieanalyser hittar du på studienabc.de
Flera systematiska översikter har undersökt hur en vegansk kost påverkar graviditet och barn:

4. Näringsguide för graviditeten

4.1 Förändrat näringsbehov

→ Kritiska näringsämnen under graviditeten

Grunden för näringsförsörjningen bör vara livsmedel från livsmedelspyramiden i vår guide om vegansk tallriksmodell (s. 3), och särskilt under graviditeten bör man dessutom ha koll på specifika näringsämnen.
Oavsett om någon äter veganskt eller blandkost rekommenderas bl.a. under en graviditet som standard vissa kosttillskott. Det är alltså inget ovanligt att använda sådana tillskott under graviditeten för att allmänt förebygga brister och täcka specifika näringsluckor.
Det viktiga är dock, särskilt i sårbara faser som en graviditet, att inte dosera på egen hand, utan att tillsammans med läkare eller nutritionsspecialister fastställa en säker och behovsanpassad dosering.

→ Översiktstabell: kosttillskott under graviditeten

💡 Följande ersätter inte individuell kost- och hälsorådgivning av kvalificerad fackpersonal. Alla uppgifter utan garanti!

• Folsyra: Klicka för mer info!
  400 µg/dag utöver kosten (från barnönskan till tidig graviditet)
• Vitamin D: Klicka för mer info!
  ca 20 µg/dag (800 IE) vid otillräcklig solexponering
• Jod: Klicka för mer info!
  150 µg/dag
• Järn: Klicka för mer info!
  efter kontroll i samråd med läkaren
• DHA (omega-3): Klicka för mer info!
  minst 200 mg/dag DHA från mikroalgolja
• Vitamin B12: Klicka för mer info!
  250 µg/dag → av detta tas ca 4,5 µg upp
• Kolin: Klicka för mer info!
  valfritt ca 200 mg/dag
• Kalcium: Klicka för mer info!
  bara om kosten ger <1000 mg/dag
• Zink: Klicka för mer info!
  9 till 13 mg/dag som mål för det totala intaget, kosttillskott bara vid individuell indikation

Viktig information: De angivna produktlänkarna är enbart avsedda som allmän information och utgör inte medicinsk rådgivning. Val och intag av kosttillskott bör särskilt under graviditet och amning alltid ske individuellt och i samråd med en kvalificerad läkare.

På alla produkter från Nutri-Plus.De får du med koden VEGANIST -10%, eftersom vi har ett affiliatesamarbete här.

4.2 Allmänt kritiska näringsämnen under graviditeten

4.2.1 Folsyra

Redan vid barnönskan och tidigt i graviditeten är folsyra viktigt. I Tyskland rekommenderas oftast 400 µg dagligen, helst redan minst 4 veckor före befruktningen och fram till slutet av den första graviditetstredjedelen. Skälet är att embryots neuralrör sluter sig mycket tidigt, ofta redan vid en tidpunkt då många kvinnor ännu inte vet att de är gravida.
Om man börjar först senare rekommenderar tyska fackkällor ofta 800 µg folsyra per dag fram till slutet av 1:a trimestern.

4.2.2 Vitamin D

På våra breddgrader finns på grund av för lite solinstrålning ofta D-vitaminbrist. Dessutom kan vitamin D hos ljushyade människor visserligen i princip bildas genom solinstrålning, men på grund av den hudskadliga UV-strålningen anses solen inte vara en rekommenderad huvudkälla för vitamin D. Därför kan ett kosttillskott vara meningsfullt inte bara, men också under graviditeten.

4.2.3 Jod

Gravida har ett ökat jodbehov. DGE anger för närvarande ett referensvärde på 220 µg jod per dag för gravida. Utöver en balanserad kost med joderat koksalt rekommenderas för veganska gravida oftast ett kosttillskott med 150 µg jod per dag. Vid sköldkörtelsjukdomar bör intaget först klargöras med läkare.

Obs: Jodpreparat bör inte tas okritiskt utöver flera andra kosttillskott. Det totala intaget från kost, jodsalt och kosttillskott bör tas med i beräkningen, eftersom både en underförsörjning och en tydlig överförsörjning kan vara ogynnsam under graviditeten. Vid kända sköldkörtelsjukdomar, sköldkörtelmedicinering eller avvikande sköldkörtelvärden är det särskilt viktigt att rådgöra med läkare.

Obs om alger: Alger är ingen tillförlitligt säker jodkälla under graviditeten. Deras jodhalt kan variera kraftigt och delvis vara mycket hög. Särskilt kombu, kelp och torkade havsalger kan leda till ett överdrivet jodintag. Därför bör jodpreparat inte ersättas med alger. Under graviditeten är standardiserade preparat med känd dosering betydligt lättare att kontrollera.

4.2.4 Järn

Järn är ofta kritiskt under graviditeten. Veganska järnrika livsmedel är till exempel baljväxter, tofu, fullkorn, nötter, frön och gröna grönsaker (se 6.1 i vår näringsämnesguide). DGE:s referensvärde för gravida ligger på 27 mg järn per dag. Det behovet täcks ofta inte tillförlitligt enbart via kosten, och därför får en relevant andel av de gravida i Tyskland under graviditetens gång järntillskott, i regel inte förebyggande, utan efter diagnostik (t.ex. Hb och ferritin) vid påvisad brist.

Samtidigt rekommenderas inget generellt järntillskott för alla gravida, utan en individuell bedömning utifrån blodstatus och järnstatus, eftersom inte varje gravid automatiskt behöver ett preparat.

4.2.5 DHA

Även för icke-veganska gravida är ett DHA-tillskott ofta relevant, eftersom det inte sker någon tillräckligt regelbunden konsumtion av fet havsfisk, och den kan dessutom betraktas som oetisk. DGE och Gesund ins Leben anger i genomsnitt 200 mg DHA dagligen som riktmärke. Eftersom förstadiet ALA från växter bara i begränsad grad omvandlas till EPA och DHA, är vid vegansk kost ett tillskott med mikroalgolja viktigt, och något högre doser kan vara meningsfulla som praktisk säkerhetsmarginal.

4.3. Specifikt kritiska näringsämnen under en vegansk graviditet

Vitamin B12 räknas som särskilt kritiskt under veganska graviditeter, eftersom det praktiskt taget inte kan tas upp i tillförlitligt tillräckliga mängder från växtbaserade livsmedel. Även kolin och kalcium förtjänar särskild uppmärksamhet.

Viktig information: De angivna produktlänkarna är enbart avsedda som allmän information och utgör inte medicinsk rådgivning. Val och intag av kosttillskott bör särskilt under graviditet och amning alltid ske individuellt och i samråd med en kvalificerad läkare.
På alla produkter från Nutri-Plus.de får du med koden VEGANIST -10%, eftersom vi har ett affiliatesamarbete här.

4.3.1 Vitamin B12

Vitamin B12 är vid vegansk kost det viktigaste kritiska näringsämnet. En tillräcklig försörjning är enligt nuvarande kunskapsläge inte möjlig enbart via växtbaserade livsmedel. Inte heller alger, fermenterade livsmedel, surkål eller svamp är tillförlitliga källor till vitamin B12. Ett tillskott är därför vid vegansk kost absolut nödvändigt.

Under graviditeten är en säker försörjning med vitamin B12 särskilt viktig, eftersom en brist kan försämra moderns hälsa och barnets utveckling. DGE anger för gravida ett uppskattat värde för ett lämpligt intag av vitamin B12 på 4,5 µg per dag.

Många multivitaminpreparat för gravida innehåller bara små mängder vitamin B12. Därför bör man vid vegansk kost kontrollera om den mängd som ingår räcker, eller om det dessutom är meningsfullt med ett separat B12-preparat.

För att kontrollera försörjningen lämpar sig, förutom totalt B12 i serum, framför allt holotranskobalamin som tidig markör. Vid oklara fynd kan dessutom metylmalonsyra och homocystein vara till hjälp.

Som praktiskt riktmärke används vid vegansk kost ofta dagliga doser i intervallet ungefär 50 till 250 µg vitamin B12 (obs: inte hela den intagna dosen tas också upp av kroppen). Alternativt går det också att ta högre doserade preparat med längre intervall. Den lämpliga doseringen bör väljas individuellt och utgå från intagsform, regelbundenhet, labbvärden och stöd av läkare eller nutritionsmedicinsk expertis.

4.3.2 Kolin

Kolin är ett viktigt näringsämne som bl.a. är relevant för cellmembran, leverns ämnesomsättning och barnets hjärnutveckling. EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) anger för gravida ett adekvat intag (Adequate Intake) på 480 mg kolin per dag.

Ett generellt obligatoriskt kolintillskott för alla gravida är för närvarande inte etablerat. Ändå kan kolin förtjäna särskild uppmärksamhet vid vegansk kost, eftersom animaliska kolinrika livsmedel i blandkosten, framför allt ägg, inte äts och många multivitaminpreparat för gravida inte innehåller något eller bara lite kolin.

Bra växtbaserade kolinkällor är till exempel sojaprodukter, baljväxter, fullkornsprodukter, quinoa, nötter, frön och korsblommiga grönsaker som broccoli, blomkål och brysselkål. Ändå nås målmängden på 480 mg per dag inte alltid tillförlitligt i vardagen.

Ett kompletterande intag kan därför vara individuellt meningsfullt, särskilt om kosten innehåller få kolinrika livsmedel eller om graviditetspreparatet inte ger något kolin. Som praktiskt riktmärke kan ett tillskott på ungefär 200 mg kolin per dag övervägas. Det konkreta beslutet bör utgå från kosten, det graviditetspreparat som används och den individuella rådgivningen.

4.3.3 Kalcium

En tillräcklig försörjning kan t.ex. uppnås genom en kombination av kalciumrikt mineralvatten, kalciumberikad växtdryck, kalciumrik tofu och gröna grönsaker. En enkel storleksordning är: 1 liter kalciumrikt mineralvatten kan redan ge en stor del, men det skiljer sig mycket beroende på produkt. Ett tillskott kan vara meningsfullt om det rekommenderade intaget på ungefär 1000 mg per dag inte tillförlitligt nås via kalciumrika livsmedel och berikade produkter.

4.3.4 Zink

Även här är behovet ökat under graviditeten, samtidigt är dock många kostformer (inte bara den växtbaserade) relativt zinkfattiga. Vid vegansk kost behöver man ofta snarare den övre delen av intervallet, alltså ungefär 9 till 13 mg/dag som mål för det totala intaget, eftersom biotillgängligheten kan vara lägre.

5. Förnuftig tallriksmodell för veganska gravida

Utanför särskilda livsfaser kan den veganska livsmedelspyramiden från Gießen (se s. 3) användas som riktmärke för en fullvärdig växtbaserad kost. Den här livsmedelspyramiden och de allmänna grunderna för tallriksmodellen går vi igenom utförligt i den här GUIDEN.

→ Utifrån detta har den här modifieringen för veganska gravida tagits fram:

6. FÖRDJUPNING: kostrekommendationer för veganska gravida

6.1 Ökat energibehov

Under graviditeten ökar inte bara behovet av mikronäringsämnen, utan också energibehovet, eftersom kroppen dessutom försörjer det växande barnet och samtidigt genomgår stora anpassningsprocesser. Till skillnad från vad många tror ökar energibehovet dock bara något: under 2:a trimestern behövs ungefär 250 kcal extra per dag, under 3:e trimestern och under amningen ungefär 500 kcal mer dagligen. 500 kcal motsvarar till exempel två hummusmackor med grönsaker och nötter eller en skål sojayoghurt med havregryn, frukt och nötter.

6.2 Ökat proteinbehov

(HÄR hittar du vår KOSTNADSFRIA ultimata VEGANSKA PROTEINGUIDE 💪)

För en tillräcklig proteinförsörjning bör olika växtbaserade proteinkällor ätas fördelat över dagen. Särskilt meningsfulla är sojaprodukter som tofu, tempeh, sojadryck och sojayoghurt, dessutom baljväxter, seitan, fullkornsspannmål, nötter och frön.

För att förbättra kostens proteinkvalitet hjälper en varierad kombination av olika växtbaserade proteinkällor. Särskilt bra kompletterar till exempel spannmål och baljväxter varandra, som linser med ris, fullkornsbröd med hummus eller bönor med majs. Kombinationen måste inte nödvändigtvis ske i varje enskild måltid, utan kan uppnås fördelat över dagen.

Blötläggning, groddning, fermentering och grundlig upphettning/kokning kan förbättra smältbarheten hos baljväxter och spannmål och minska halten av vissa hämmande växtämnen.

→ Rekommendationer för proteinintag 💪

Proteinbehovet ökar måttligt under graviditeten. De officiella referensvärdena ligger betydligt lägre än många optimeringsuppgifter från idrottsvärlden. Vid vegansk kost kan det ändå vara meningsfullt att planera något över minimivärdena, eftersom växtbaserade proteinkällor beroende på livsmedel har olika smältbarhet och aminosyrasammansättning.

Dessa värden är inga obligatoriska mängder, utan praktiska riktintervall. De ligger medvetet något över de officiella minimi- respektive referensvärdena och ska hjälpa till att täcka försörjningen tillförlitligt i den veganska vardagen. Vid intensiv idrott, flerbörd, undervikt, otillräcklig viktökning eller sjukdomar bör proteinintaget anpassas individuellt.

Del 2, amning · 7. Näringsguide för bebisar och ammande

Ansvarsfriskrivning: Innehållet är enbart avsett som allmän information och ersätter inte individuell medicinsk eller nutritionsvetenskaplig rådgivning. Informera dig själv och låt helst kvalificerad fackpersonal stötta dig.

7.1 Vetenskapliga fackorganisationers ståndpunkt & dataunderlag

Dataunderlaget om vegansk kost i barndomen och spädbarnsåldern är begränsat, men betydligt mer nyanserat än det ofta framställs: stora fackorganisationer säger oftast inget generellt ja, men inte heller något generellt nej. ESPGHAN drar 2025 slutsatsen att vegansk kost hos spädbarn är genomförbar om den planeras noggrant, kompletteras med tillskott och följs upp av fackpersoner, med regelbunden kontroll av tillväxt och kritiska näringsämnen.

Tillgängliga översikter stöder detta: Brits & le Grange (2025) betonar att en välplanerad vegansk kost i princip är möjlig även för spädbarn. Bröstmjölk anses vara den idealiska näringen, förutsatt att modern tar tillräckligt med tillskott; om amning saknas rekommenderas särskilt formulerad soja-spädbarnsnäring, medan vanlig växtmjölk avvisas. Även den kända översiktsartikeln av Sutter & Bender (2021) drar slutsatsen att veganskt uppfödda barn inklusive spädbarn kan växa normalt med god planering och tillskott. Båda översikterna betonar behovet av riktade tillskott, medicinskt stöd och regelbunden uppföljning.

➡️ Fler, mer utförliga studieanalyser om vegansk kost för barn och ungdomar hittar du på studienabc.de

7.2 Amning

7.2.1 Allmänna rekommendationer om amning

Amning anses vara den idealiska näringen för spädbarn. Bröstmjölken är optimalt anpassad till bebisens behov, hälsofrämjande, hygienisk och lagom tempererad. Amning rekommenderas under det första levnadsåret, minst fram till början av den femte månaden uteslutande (ingen ytterligare mat eller vätska behövs), därefter tilläggskost med fortsatt amning. Som alternativ till amning passar en godkänd växtbaserad modersmjölksersättning. Spädbarnsmat ska aldrig tillverkas på egen hand med en växtdryck, eftersom näringsbehovet då inte kan täckas!

7.2.2 Översiktstabell: kosttillskott under amningen (för veganska ammande)

💡 Följande ersätter inte individuell kost- och hälsorådgivning av kvalificerad fackpersonal. Alla uppgifter utan garanti!

• Vitamin D: ca 20 µg/dag (800 IE) vid otillräcklig solexponering
  Vitamin D3 + K2 Tabletten (-10% med koden: VEGANIST)
• Vitamin B12: ca 100, 250 µg/dag eller 1 000 μg 2-3 gånger per vecka
  Vitamin B12 Lutschtabletten · Vitamin B12 Tropfen (-10% med koden: VEGANIST)
• DHA (omega-3): minst 200 mg/dag DHA från mikroalgolja
  Omega 3 Vegan, mit DHA (-10% med koden: VEGANIST) · Omega 3 | Amazon
• Jod: 150 µg/dag
  Jod | Amazon (Jodtillskott bör bara tas om det individuella behovet är känt.)
• Järn: efter kontroll i samråd med läkaren
  Eisen + Vitamin C Tabletten (-10% med koden: VEGANIST) · Järn + vit. C | Amazon
• Kolin: valfritt ca 200 mg/dag
  Kolin | Amazon
• Kalcium: bara om kosten ger <1000 mg/dag
  Calcium Tabletten (-10% med koden: VEGANIST)

*De angivna produktlänkarna är enbart avsedda som allmän information och utgör inte medicinsk rådgivning. Val och intag av kosttillskott bör särskilt under graviditet och amning alltid ske individuellt och i samråd med en kvalificerad läkare.
På alla produkter från Nutri-Plus.de får du med koden VEGANIST -10%, eftersom vi har ett affiliatesamarbete här.

8. Praktisk guide för att introducera vegansk tilläggskost

Från ungefär 6:e levnadsmånaden kan tilläggskost introduceras, tidigast vid början av 5:e månaden och senast vid början av 7:e månaden, beroende på barnets mognadstecken. Bröstmjölk eller lämplig modersmjölksersättning är fortfarande en viktig energi- och näringskälla.

Vid vegansk tilläggskost bör man särskilt se till att måltiderna är energi- och näringstäta. Ren grönsaksmos räcker inte till det. Meningsfull är en kombination av grönsaker, potatis eller spannmål, en järnrik proteinkälla och en energikälla. Lämpliga ingredienser kan till exempel vara vältillagade och fint mixade baljväxter, tofu, havre, hirs, nötsmör i slät form samt rapsolja. C-vitaminrika livsmedel som fruktmos eller lämpligt tillagade grönsaker förbättrar järnupptaget.

Om en bebis äter veganskt måste vitamin B12 tillföras på ett tillförlitligt sätt. En tillräcklig försörjning enbart via växtbaserade livsmedel är inte möjlig. Beroende på kostsituationen sker försörjningen via en ammande mamma som tar tillräckligt med tillskott, via lämplig modersmjölksersättning och/eller via ett åldersanpassat doserat B12-preparat för barnet. Försörjningen med andra kritiska näringsämnen som jod, järn, zink, kalcium, vitamin D och DHA bör också uppmärksammas och följas upp av fackpersoner.

Tillskott för spädbarn ska inte ges i gröten efter känsla, utan användas i lämplig form och dosering. Särskilt med jod, selen och fettlösliga vitaminer är en överdosering möjlig. Därför bör de konkreta tillskotten för veganskt uppfödda spädbarn stämmas av individuellt med barnläkare eller kvalificerad nutritionsexpert.

Fas 1: start med tilläggskost

Ungefär månad 5 till 6
Börja med en måltid om dagen, oftast mitt på dagen. Klassiskt börjar man med grönsaks- och potatismos. För den veganska varianten räcker dock inte bara grönsaker plus potatis, eftersom det då framför allt saknas järn. Därför bör den veganska versionen från början innehålla en järnrik komponent, t.ex. fint mixade röda linser, vita bönor, kikärtsmos eller silkestofu, respektive väl lämpad tofu med passande konsistens. Till det kommer lite rapsolja för energi och essentiella fettsyror. C-vitaminrika grönsaker eller frukt i samma mos förbättrar järnupptaget. I början bara några skedar, sedan öka långsamt.

Fas 2: andra måltiden

Ungefär 2 till 4 veckor senare
När lunchmåltiden fungerar bra tillkommer oftast en spannmåls- och fruktgröt, ofta på eftermiddagen. Här är havre och hirs särskilt meningsfulla, eftersom de ger mer järn än många andra spannmål. Det kombineras med fruktmos, till exempel äpple, päron eller bärmos, plus lite nötsmör i liten mängd, om det har introducerats åldersanpassat och tolereras väl. Den här gröten är mjölkfri och ger energi, kolhydrater och andra mikronäringsämnen.

Fas 3: tredje måltiden

Återigen några veckor senare
Därefter följer oftast en mjölk- och spannmålsgröt, ofta på kvällen. För en vegansk variant passar helst urpumpad bröstmjölk eller en lämplig modersmjölksersättning. Icke berikade växtdrycker och växtdrycker baserade på mandel, havre eller ris är inte tänkta som ersättning för komjölk.

Om urpumpad bröstmjölk eller ersättning inte finns till hands i vardagen kan man för tillagningen av gröten undantagsvis också använda en kalciumberikad soja- eller ärtdryck. Alternativt passar utspädd kalciumberikad sojayoghurt. Det är då meningsfullt att dessutom tillsätta ungefär 1 tsk nöt- eller frösmör för att öka energi- och näringstätheten.

Den klassiska mjölk- och spannmålsgröten är viktig på grund av protein och kalcium. Den näringsfunktionen måste du återskapa ordentligt veganskt. Beroende på vardagen kan du också fortsätta amma och långsamt öka mängden tilläggskost.

→ Vegansk modersmjölksersättning

Under det första levnadsåret rekommenderas amning, minst fram till början av den femte månaden uteslutande. Om det inte är möjligt är industriellt framställd modersmjölksersättning det enda säkra alternativet. Som generellt under amningsperioden rekommenderas stöd av läkare. Näringen bör vara märkt som ”modersmjölksersättning” och innehålla arakidonsyra. Då innehåller den den för spädbarn föreskrivna grundsammansättningen av energi, protein, essentiella fettsyror, vitaminer och mineraler. För bebisar under 1 år är vanliga havre- eller sojadrycker osv. ingen hälsomässigt adekvat ersättning för modersmjölksersättning!
I det tyskspråkiga området finns det bara väldigt få produkter som marknadsförs som vegansk modersmjölksersättning.
(Inte sponsrat) En produkt som för närvarande finns tillgänglig är Bimbosan Bisoja 1+2:

Dessutom finns det särskild ersättning för medicinska ändamål (t.ex. för bebisar med allergi mot komjölks- eller soja(protein) och etiskt avståndstagande från exploatering av djur), där vissa proteinhydrolysat (kraftigt nedbrutna proteiner) får användas, till exempel baserade på risprotein. Det handlar för närvarande om medicinska specialprodukter som finns på (nät)apotek respektive i samråd med läkaren.

→ En enkel 4-veckorsplan för att introducera tilläggskost

Vecka 1:
En gång om dagen mitt på dagen 2 till 6 skedar mos av grönsaker, potatis och linser eller bönor. Därefter amning eller flaska efter behov.

Vecka 2:
Öka lunchmängden. Målet är att långsamt komma upp i en liten till medelstor portion. Tillsätt alltid olja. Variera grönsakerna om de tolereras väl.

Vecka 3:
Inför dessutom spannmåls- och fruktgröt på eftermiddagen. Börja med små mängder. Välj helst havre eller hirs.

Vecka 4 och framåt:
Komplettera på kvällen med mjölk- och spannmålsgröt med lämplig spädbarnsnäring. Parallellt är amning eller flaskmat fortfarande en viktig huvudsaklig energikälla.

9. Kontroll och var du kan vända dig

Oavsett kostform rekommenderas regelbundna, täta kontroller hos barnläkare.

För veganskt uppfödda spädbarn och barn bör dessutom en regelbunden tillväxtkontroll (utveckling av vikt och längd respektive utvecklingen längs percentilerna) genomföras.

10. Slutsats

Professionellt stöd för vegansk graviditet, amning och spädbarnsålder 🤝

ℹ️ I känsliga livsfaser är det nödvändigt att rådfråga medicinsk fackpersonal. Här hittar du vänskapliga rekommendationer av experter som vi litar på. Om du bokar en tid där, berätta gärna för dem att du kommer från oss 😊

Ett särskilt tack går till Dr. Anika Döll och nutritionisten Christina Dengg, som har stöttat oss med sin värdefulla expertis när vi tog fram den här guiden:

💡 Fler användbara resurser från oss för en förnuftig kost utanför graviditet och amning

• ➡️ ℹ️ Alla guider (HOW-VEGAN.COM)
• ➡️ 🍽️ Tallriksmodell (allmän kostguide)
• ➡️ ✅ Näringsämnesguide
• ➡️ 💪 Proteinguide
• ➡️ 🛒 Inköpslista
• ➡️ 🥜 Allergiguide
• ➡️ 📖 Receptsamling + köksredskap
• ➡️ Våra veganska kostrådgivare
• ➡️ ⚖️ WHY-VEGAN.COM

Vår merch

👉 All vår merch hittar du här:

• ➡️ 👕 Aktivismkläder
• ➡️ 🏋️ Veganska sportkläder
• ➡️ ✊ Veganska klistermärken