Inköpsguide: ditt ultimata veganska inköp

Visa den här guiden som formgiven pdf

Den här guiden får du av The Militant Vegan & The Veganist 🤝

Den veganska inköpsguiden av The Militant Vegan och The Veganist

🛒 Den korta versionen för ditt första veganska inköp, att bocka av, hittar du i vår veganska inköpslista. Den kan du också skriva ut och ta med dig.

Innan du ger dig ut och handlar, ta en titt på våra andra kostnadsfria guider, så att du redan har målet för förnuftiga veganska måltider framför ögonen:

Ansvarsfriskrivning: Följande inköpslista ersätter inte individuell vegansk kostrådgivning, utan ska fungera som en vardagsnära grund i enlighet med rekommendationerna för vegansk kost. Vid tidigare ämnesomsättningssjukdomar, multipla allergier, graviditet, amning o.d. rekommenderar vi att du kontaktar en lämplig vegansk kostrådgivning.

Den här inköpslistan är bara en inspiration och framför allt en indelning av hur vi går till väga när vi handlar.

Du behöver förstås inte köpa allt på listan eller alltid ha det hemma, men att ha några livsmedel från varje kategori gör din vardag som etisk vegan enklare och hjälper dig att sätta ihop förnuftiga måltider med viktiga näringsämnen.

Vi delar in vår inköpslista efter den veganska livsmedelspyramiden på ett pragmatiskt sätt:

Gießens veganska livsmedelspyramid: från drycker via grönsaker och frukt till oljor och fetter

1. Grönsaker

Obs 1: Vi delar in grönsaker i gröna grönsaker och färgglada grönsaker i grova drag. Det hjälper många människor att i vardagen mer medvetet äta mer gröna grönsaker. Många äter automatiskt tillräckligt med färgglada grönsaker som majs, morötter eller paprika, eftersom de är sötare, men ofta för lite broccoli, spenat eller andra gröna grönsaker. Båda kategorierna ger olika viktiga näringsämnen och kompletterar varandra på ett meningsfullt sätt.

Obs 2: Vi köper ofta frysta grönsaker, eftersom de är billiga, håller länge och ändå är näringsrika. Dessutom är frysta grönsaker ofta redan tvättade och skurna och behöver bara värmas. Det gör grönsaker betydligt enklare i vardagen, och många äter därför automatiskt mer av dem :) Köp helst obearbetade frysta grönsaker utan tunga såser eller kryddningar med mycket fett och socker. Egen kryddning och hemgjorda såser kan göra dina måltider lättare att planera än redan kryddade frysta grönsaker.

A. Gröna grönsaker

Följande lista visar gröna grönsaker som ger särskilt mycket viktiga näringsämnen och fibrer.

Gröna bladgrönsaker:

  • Spenat (mycket näringstät; rik på folat, karotenoider och järn; tillagad ofta lättare att ta upp än rå)
  • Grönkål (extremt rik på vitamin K, vitamin C och sekundära växtämnen; innehåller jämförelsevis mycket kalcium)
  • Pak choi / bok choy (mild, mineralrik och mycket vardagsvänlig för snabba wokrätter)
  • Ruccola (rik på bitterämnen och nitrat; idealisk för att snabbt ”uppgradera” måltider)
  • Machésallad (särskilt folatrik; bra bas för stora mängder sallad)
  • Mangold (innehåller många karotenoider och mineraler; smakmässigt mellan spenat och grönkål)
  • Romansallad (betydligt näringsrikare än isbergssallad)
  • Huvudsallad (vardagsvänlig bas för större portioner råkost)
  • Isbergssallad (jämförelsevis näringsfattigare, men ändå meningsfull om du totalt sett äter mer grönsaker tack vare den)
Gröna bladgrönsaker: spenat, grönkål, pak choi, ruccola, machésallad, mangold och olika sallader

Korsblommiga grönsaker:

  • Broccoli (en av de bäst undersökta grönsakerna överhuvudtaget; rik på sulforafan, vitamin C och folat; lätt ångkokt ofta idealisk)
  • Brysselkål (mycket fiberrik och näringstät)
  • Blomkål (mild, mångsidig och bra för stora grönsaksportioner)
  • Rödkål (rik på antocyaniner och fibrer; meningsfull rå eller kokt)
  • Vitkål (mycket billig, håller länge och är fiberrik)
  • Salladskål (mild, lättsmält och mångsidigt användbar)
  • Savojkål (näringsrikare än många klassiska kålsorter och mycket mättande)
Korsblommiga: broccoli, brysselkål, blomkål, rödkål, vitkål, salladskål och savojkål

Fler gröna grönsaker som vi rekommenderar:

  • Zucchini (mycket kalorisnål och idealisk för stor matvolym)
  • Gurka (praktisk råkostkälla med hög vattenhalt)
  • Gröna bönor (innehåller fibrer och lite protein)
  • Sparris (rik på folat och mycket kalorisnål)
  • Ärtor (jämförelsevis protein- och fiberrika; frysta särskilt praktiska)
  • Purjolök (innehåller svavelhaltiga växtämnen och passar bra som aromatisk bas)
  • Selleri (kalorisnål och mångsidig för soppor, pannrätter och råkost)
  • Örter som persilja eller gräslök (mycket näringstäta i förhållande till mängden; idealiska som regelbundet komplement)
Fler gröna grönsaker: zucchini, gurka, gröna bönor, sparris, ärtor, purjolök, selleri och färska örter

🥬 Försök att i vardagen så regelbundet som möjligt bygga in gröna grönsaker från vår lista, helst ungefär 2–4 portioner per dag:

  • 1 portion tillagad ≈ en liten skål full
  • 1 portion rå ≈ 1–2 händer fulla

B. Färgglada grönsaker

Följande lista visar färgglada grönsaker som ger särskilt mycket viktiga näringsämnen och fibrer.

  • Paprika (mycket rik på vitamin C; röd oftast sötare än grön)
  • Morötter (rika på betakaroten; tillsammans med lite fett särskilt lätta att ta upp)
  • Tomater (innehåller lykopen; tillagade ofta till och med mer tillgängligt)
  • Zucchini (mycket billig, mångsidig och kalorisnål)
  • Gurkor (praktiska som snabb råkost eller snacks)
  • Pumpa (fiberrik och mycket mättande)
  • Rödbetor (rika på nitrat och färgämnen)
  • Aubergine (bra för pannrätter och ugnsrostade grönsaker)
  • Majs (mer energirik än andra grönsaker, men ändå ett praktiskt grönsakstillbehör)
  • Lök (innehåller svavelhaltiga växtämnen och passar till nästan allt)
  • Vitlök (mycket aromatisk och praktisk för kryddning)
  • Svamp (visserligen strängt taget ingen grönsak, men mycket omtyckt och kalorisnål; champinjoner, ostronskivlingar, frysta svampblandningar …)
Färgglada grönsaker: paprika, morötter, tomater, pumpa, rödbetor, aubergine, majs, lök, vitlök och svamp

🌽 Försök att i vardagen så regelbundet som möjligt bygga in de färgglada grönsakerna från vår lista, helst ungefär 2–4 portioner per dag:

  • 1 portion tillagad ≈ en liten skål full
  • 1 portion rå ≈ 1–2 händer fulla

2. Frukt

Obs 1: Bär anses vara särskilt näringsrika, eftersom de innehåller mycket fibrer och sekundära växtämnen. Framför allt mörka bär som blåbär eller björnbär förknippas ofta med hälsofördelar.

Obs 2: Sockret i vanlig frukt är inom ramen för en balanserad kost i regel inget problem för friska människor. Frukt ger dessutom fibrer och vitaminer och mättar betydligt mer än godis eller läsk. Med torkad frukt kan man dock snabbt få i sig många kalorier på en liten mängd, varför färsk frukt i vardagen ofta mättar mer praktiskt.

Obs 3: Just när det gäller bär tar vi ofta fryst frukt, eftersom den håller länge, ofta är billigare och ändå näringsrik. Frysta bär är därför ett mycket praktiskt sätt att regelbundet bygga in frukt i vardagen.

Följande lista visar fruktsorter som ger särskilt mycket viktiga näringsämnen och fibrer.

A. Bär

  • Blåbär (rika på sekundära växtämnen)
  • Hallon (mycket fiberrika)
  • Jordgubbar (mycket rika på vitamin C med få kalorier)
  • Björnbär (fiberrika och mörkt färgade)
  • Vinbär (intensiv smak och rika på vitamin C)
  • Tranbär (ofta syrliga; torkade ofta kraftigt sockrade)
  • Frysta bärblandningar (praktiska för gröt, smoothies, sojayoghurt)
Bär: blåbär, hallon, jordgubbar, björnbär, vinbär, tranbär och en fryst bärblandning

B. Mer lokal frukt

  • Äpplen (billiga, håller länge och vardagsvänliga)
  • Päron (milda och ofta bra mättande)
  • Plommon (innehåller fibrer)
  • Körsbär (särskilt omtyckta på sommaren)
  • Persikor (mycket saftiga och söta)
  • Nektariner (liknar persikor, men utan luddigt skal)
  • Aprikoser (innehåller betakaroten)
  • Vindruvor (praktiskt snacks, men jämförelsevis mer kaloririka)
  • Rabarber (strängt taget ingen frukt, men används ofta så)
Mer lokal frukt: äpplen, päron, plommon, körsbär, persikor, nektariner, aprikoser, vindruvor och rabarber

C. Exotisk frukt

  • Bananer (billig energikälla och mycket vardagsvänliga)
  • Apelsiner (rika på vitamin C)
  • Mandariner (praktiska att ta med och särskilt omtyckta på vintern)
  • Clementiner (milda och lätta att skala)
  • Kiwi (mycket rik på vitamin C)
  • Mango (mycket söt och omtyckt i bowls eller smoothies)
  • Ananas (fruktig och mångsidig)
  • Granatäpple (innehåller många sekundära växtämnen)
  • Kaki (mycket söt och mjuk när den är mogen)
  • Meloner (vattenrika och särskilt omtyckta på sommaren)
  • Grapefrukt (lätt besk och mycket uppfriskande)
Exotisk frukt: bananer, apelsiner, mandariner, kiwi, mango, ananas, granatäpple, kaki, meloner och grapefrukt

D. Torkad frukt

  • Dadlar (mycket kaloririka, men omtyckta för att söta)
  • Russin (praktiska för müsli eller bakning)
  • Torkade aprikoser (innehåller bland annat betakaroten)
  • Torkade fikon (fiberrika)
  • Katrinplommon (förknippas ofta med effekter på matsmältningen)
Torkad frukt: dadlar, russin, torkade aprikoser, torkade fikon och katrinplommon

🍎 Försök att i vardagen så regelbundet som möjligt bygga in frukt, helst ungefär 2–3 portioner per dag. 1 portion frukt ≈ 1 frukt (t.ex. äpple eller banan) eller en handfull bär/fruktbitar.

3. (Komplexa) kolhydrater

Obs 1: Komplexa kolhydrater ger din kropp energi och håller dig oftast betydligt längre mätt än mycket sockerrika snacks eller godis. Många av de här livsmedlen innehåller dessutom fibrer, B-vitaminer och ytterligare mineraler.

Obs 2: Välj i vardagen så ofta som möjligt fullkornsvarianter. De innehåller oftast mer fibrer, protein och järn och mättar ofta bättre. Men du behöver inte göra allt perfekt, även vanlig pasta, vitt ris eller blandprodukter kan vara en del av en hälsosam kost.

Om produktlänkarna: Det rör sig här om affiliatelänkar, men vi rekommenderar bara det som vi själva använder i vardagen och helhjärtat kan föra vidare.

Följande lista visar praktiska och vardagsvänliga kolhydratkällor.

A. Frukostflingor (helst osötade)

  • Havregryn (billiga, fiberrika och mycket mångsidiga)
  • Dinkelgryn (liknar havregryn)
  • Dinkelflingor (praktiska för en snabb frukost)
  • Dinkelpuffar (knapriga och oftast omtyckta av barn)
  • Amarantflingor (innehåller dessutom lite järn och protein)
  • Puffad amarant (bra för bowls eller toppings)
  • Quinoapuffar (lätt, knaprigt komplement)
  • Risflingor (milda och lättsmälta)
  • Dinkelgrynmjöl (praktiskt för söta eller matiga rätter)
  • Vetemannagryn (klassiskt för mannagrynsgröt)
Frukostflingor: havregryn, dinkelgryn, dinkelflingor, amarant, quinoapuffar, risflingor och mannagryn

B. Bröd, wraps och liknande

  • Fullkornsbröd (fiberrikare och ofta mer mättande)
  • Dinkelbröd (mycket omtyckt och mångsidigt)
  • Bovetebröd (praktiskt vid glutenfri kost)
  • Potatisbröd (ofta särskilt mjukt och vardagsvänligt)
  • Fullkornswraps / fullkornsburritos (praktiska för snabba måltider)
  • Frukostbröd att grädda färdigt, helst fullkorn/flerkorn (håller länge)
  • Pizzabotten av dinkel (praktiskt snabbt alternativ)
  • Fullkornstoast (enkelt för vardagen och meal prep)
  • Majskakor (milda och knapriga)
  • Amarantkakor (något mer näringsrika än klassiska riskakor)
  • Fullkornsmjöl (för bakning eller pannkakor)
  • Dinkelmjöl (mycket omtyckt för bakrecept)
  • Ströbröd av fullkorn (för paneringar eller biffar)
Bröd och wraps: fullkornsbröd, dinkelbröd, wraps, frukostbröd att grädda färdigt, fullkornstoast, majskakor och mjöl

C. Pasta

Obs: Välj i vardagen så ofta som möjligt fullkornspasta, eftersom den oftast innehåller mer fibrer och lite mer protein.

  • Fullkornspasta (mer mättande än vit pasta)
  • Dinkelpasta (mildare smak och mycket omtyckt)
  • Spaghetti, fusilli, farfalle osv. (även vanliga varianter är helt okej)
  • Gnocchi (praktisk snabb kolhydratkälla)
  • Fullkornsgnocchi (fiberrikare)
  • Sötpotatisgnocchi (något sötare i smaken)
  • Lasagneplattor (finns också i fullkorns- eller risvarianter)
  • Risnudlar (särskilt omtyckta för asiatiska rätter)
  • Risnudlar av fullkorn (något fiberrikare)
  • Udonnudlar (mjuka, tjocka asiatiska nudlar)
  • Mie-nudlar utan ägg (snabba och praktiska)
Pasta: fullkornspasta, dinkelpasta, gnocchi, lasagneplattor, risnudlar, udon- och mie-nudlar

→ Pasta av baljväxter räknas strängt taget snarare till baljväxterna, eftersom den oftast nästan bara består av dem. Men eftersom den också ger viktiga kolhydrater och många använder den som vanlig pasta, nämner vi den här också:

D. Ris, pseudospannmål, övrigt

  • Fullkornsris (fiberrikare och mer mättande)
  • Basmatiris (mycket omtyckt och mångsidigt)
  • Jasminris (aromatiskt och mjukt)
  • Vildris (kraftig smak)
  • Riskakor (tteok) / rispasta från asiatiska butiker (praktiskt för asiatiska rätter)
  • Rispapper (för sommarrullar eller wraps)
  • Quinoa (innehåller dessutom lite protein och järn)
  • Amarant (små korn med mycket fibrer)
  • Couscous (extremt snabbt tillagad)
  • Bulgur (fiberrikare än couscous)
  • Polenta (majsgryn för pannrätter eller ugnsrätter)
  • Pärlgryn (mycket billiga och mättande)
  • Dinkel- / vetekorn (för sallader eller bowls)
  • Matvete / Ebly (enkelt att tillaga)
Ris och pseudospannmål: fullkornsris, basmati, vildris, quinoa, amarant, couscous, bulgur, polenta och pärlgryn

E. Potatis

  • Potatis (billig, mättande och mycket mångsidig)
  • Sötpotatis (något sötare och rik på betakaroten)
  • Frysta ugnspotatisar, helst fettsnåla (<4 g fett/100 g)
  • Potatismos
Potatis, sötpotatis, ugnspotatis och potatismos

🥔 Försök att regelbundet bygga in komplexa kolhydrater i vardagen. För de flesta människor utgör de en viktig del av den dagliga kosten. Beroende på kroppsstorlek, aktivitet och mål kan det ofta vara ungefär 3–6 portioner per dag. Särskilt aktiva människor behöver oftast mer.

1 portion rå ≈

  • 60–100 g torr pasta/ris/couscous
  • 50–80 g havregryn/müsli
  • 250–400 g potatis

1 portion tillagad ≈

  • 1–2 händer fulla kokt pasta/ris
  • 2–4 skivor bröd
  • 1 medelstor skål potatis/ris/pasta

4. Baljväxter

Obs 1: Baljväxter ger fibrer, mineraler, komplexa kolhydrater och även en hel del protein. Dessutom mättar de oftast bra med jämförelsevis få kalorier och borde därför förekomma regelbundet i din vardag.

Obs 2: Stora mängder baljväxter kan, särskilt i början, leda till gasbildning. Öka därför mängden långsamt, skölj bönor och linser från burk ordentligt och prova vid problem mer lättsmälta former som tofu, tempeh eller sojayoghurt.

Obs 3: Många mycket proteinrika växtbaserade livsmedel består också av baljväxter, t.ex. tofu, tempeh, sojagranulat, veganskt kött eller pasta av baljväxter. Dem listar vi i nästa avsnitt under direkta proteinkällor ännu en gång mer utförligt.

Följande lista visar vardagsvänliga baljväxter och produkter av dem.

A. Obearbetade baljväxter

Obearbetade baljväxter: kikärtor, linser, edamame, kidneybönor, svarta och vita bönor samt ärtor

B. Bearbetade baljväxter

  • Tofu (mångsidig och mycket vardagsvänlig)
  • Tempeh (fermenterad och kraftigare i smaken)
  • Sojayoghurt (praktiskt alternativ till yoghurt)
  • Hummus (omtyckt pålägg; ofta relativt fettrik)
  • TVP / sojagranulat / sojafärs / veggie chunks
  • Linspasta
  • Kikärtspasta
  • Pålägg av baljväxter
  • Linskex
  • Kikärtskex
  • Lins- eller kikärtschips (ofta mer bearbetade och fetare)
Bearbetade baljväxter: tofu, tempeh, sojayoghurt, hummus, pasta av baljväxter och linskex

🫘 Försök att i vardagen äta ungefär 1–3 portioner baljväxter. 1 portion rå ≈ 50–80 g torra baljväxter; 1 portion tillagad ≈ 150–250 g kokta baljväxter eller ca 1 liten skål full.

5. Direkta proteinkällor

Obs: Många människor äter för lite protein i vardagen, särskilt när de är på språng, i stressiga perioder eller vid en helt växtbaserad kost utan planering. I vår ultimata veganska proteinguide rekommenderar vi för många aktiva, helt växtbaserat levande människor ungefär 1,4 g protein per kg kroppsvikt per dag som ett praktiskt riktvärde.

A. Tofu och tempeh

Finns i nästan alla mataffärer, många drogerier och ofta särskilt billigt i asiatiska butiker.

  • Naturell tofu (mycket mångsidig och oftast billig)
  • Rökt tofu (kraftig smak och kan ätas direkt)
  • Silkestofu (mjuk; bra för såser, desserter eller soppor; i asiatiska butiker ofta mycket billigare än i vanliga mataffärer)
  • Tempeh (fermenterade soja- eller andra bönor med fastare konsistens och kraftigare smak; finns oftast i kyldisken i stora mataffärer eller i asiatiska butiker)

✨ Från FOURTASTE får du med koden BEVEGAN supergod tempeh för -10 %. (Sponsrat, men verkligen en hjärtesak att rekommendera!)

Naturell tofu, rökt tofu, silkestofu och tempeh

B. Veganskt kött och växtbaserat pålägg

Obs: Veganskt kött är inte automatiskt ”ohälsosamt”. Många produkter ger mycket protein med jämförelsevis lite mättade fettsyror. Se i vardagen helst till att en produkt innehåller mer protein än fett per 100 g. Har en vegansk patty t.ex. 20 g protein och 8 g fett per 100 g, passar den oftast betydligt bättre i en proteinrik vardag än en produkt med 10 g protein och 18 g fett.

Särskilt kraftigt bearbetade produkter kan dessutom innehålla relativt mycket salt och mättade fettsyror, ofta t.ex. genom mycket kokosfett. WHO rekommenderar att mättade fettsyror helst hålls under ungefär 10 % av det dagliga kaloriintaget. Därför kan det vara klokt att inte göra mycket feta ersättningsprodukter till den enda dagliga proteinkällan.

Veganska köttalternativ består oftast av:

  • sojaprotein
  • ärtprotein
  • veteprotein
  • andra baljväxtproteiner
  • delvis också mykoprotein

Dit hör t.ex.:

  • veganskt pålägg
  • veganska burgare/färs
  • veganska nuggets
  • veganska kycklingalternativ
  • veganska filébitar
Veganska köttalternativ från olika märken: strimlor, pålägg, bacon, crispies och burgare

▶️ Till videon: Så väljer vi veganskt kött!

Förhandsbild av videon: The Militant Vegan och The Veganist förklarar vad de tittar efter hos veganskt kött

C. Texturerat växtprotein (TVP)

TVP är isolerat och torkat växtprotein, oftast av soja eller ärtor. Det är mycket proteinrikt, fettsnålt, billigt och håller länge. Många produkter av det hittar du numera hos dm, Rossmann, i stora mataffärer eller online.

→ Blötlägg helt enkelt i ungefär 10 minuter i hett vatten eller grönsaksbuljong och stek sedan som färs eller köttbitar.

Tillgängliga former:

Texturerat växtprotein: sojagranulat, sojastrimlor, sojachunks och ärtgranulat i storpack

D. Seitan och veteprotein

Obs: Veteprotein är inte automatiskt ”dåligt”. Seitan kan vara ett mycket proteinrikt och fettsnålt komplement i vardagen.

Seitan: seitanbas som pulver, färdig seitan, seitanpålägg och seitanbitar

E. Pasta av baljväxter

Obs: Viss pasta av baljväxter ger upp till 20–30 g protein per 100 g och kan därigenom vara betydligt mer proteinrik än vanlig pasta.

Pasta av baljväxter: linser, kikärtor, svarta bönor och edamame

F. Proteinbröd och proteinwraps

Proteinwraps, proteintoastbröd, proteinbröd och high protein-bagels

G. Proteinshakes

Obs: Proteinshakes kan i vardagen hjälpa dig att lättare täcka proteinbehovet, särskilt när du är på språng, efter träningen eller i stressiga perioder. Proteinpulver är inget ”ont”, utan oftast helt enkelt isolerat växtprotein, avfettat och beroende på sort kompletterat med arom eller sötningsmedel.

Tillagning av en vegansk proteinshake: Vi väljer proteinpulver utan socker och blandar för en portion ca 30 g pulver med 150 ml växtmjölk och 150 ml vatten i en shaker eller mixer. Proteinpulver kan dock också användas i gröt, sojayoghurt, shakes eller bakrecept. Alternativt kan du röra ihop det med lite växtbaserad yoghurt eller banan till en söt bredbar kräm.

Var köper man veganskt proteinpulver? Veganskt proteinpulver finns numera från många tillverkare och även som egna märken i drogerier och mataffärer. Vi använder de växtbaserade proteinprodukterna från Nutri-Plus.De; med koden VEGANIST sparar du 10% där och stöder vårt arbete :)

Nutri-Plus.De: -10% med koden VEGANIST

(sponsrat, men verkligen värt att rekommendera)

Varför proteinshakes från Nutri-Plus?

  • Sockerfria och med en idealiskt avvägd aminosyraprofil, för verkliga resultat.
  • Du väljer: med eller utan sötningsmedel! Utan sötningsmedel → perfekt för proteinrik bakning i höga temperaturer.
  • Made in Germany, i små satser och enligt högsta standarder (IFS och GMP).

Etiska fördelar med Nutri-Plus:

  • Du stöder ett helt veganskt företag.
  • 5 % av den månatliga försäljningen på webbplatsen går till djur- och miljöskyddsorganisationer.

Våra favoritprodukter från Nutri-Plus
Tillagning: Vi blandar 30 g pulver med ca 150 ml växtmjölk och 150 ml vatten i en shaker.

Nutri-Plus Vegan 3K-Protein Chocolate Brownie
Chocolate Brownie
-10% med koden VEGANIST
Nutri-Plus Vegan 3K-Protein Raspberry-Yogurt
Raspberry-Yogurt
-10% med koden VEGANIST
Nutri-Plus Nature’s Protein utan sötningsmedel
Nature’s Protein (utan sötningsmedel, för bakning)
-10% med koden VEGANIST
Nutri-Plus Protein-Pancakes, färdig mix
Protein-Pancakes
-10% med koden VEGANIST
I videon gör Raffaela pannkakorna åt dig :)
Nutri-Plus VHEY Protein Bar Chocolate Caramel Crisp
VHEY® Protein Bar Chocolate Caramel Crisp
-10% med koden VEGANIST
Nutri-Plus Perfect Flavour Powder Black & White Chocolate
Perfect Flavour Powder Black & White Chocolate
-10% med koden VEGANIST

Om du letar efter en vegansk, sockerfri shake med idealisk aminosyraprofil som ger dig högkvalitativt protein och gör dig mätt, då är Nutri-Plus perfekt.

Skaffa dina Nutri-Plus.De-shakes nu med vår rabattkod VEGANIST, -10%.

6. Växtbaserade mejeriprodukter

Obs 1: Vi rekommenderar att du i vardagen helst väljer osötad växtmjölk och osötad växtbaserad yoghurt. Dyra märken behövs oftast inte, många egna märken från mataffärer eller drogerier räcker redan alldeles utmärkt.

Obs 2: Se helst till att välja produkter berikade med kalcium, eftersom inte alla egna märken automatiskt är en fullvärdig ersättning för komjölk. Mer om det förklarar vi i näringsämnesguiden. Sojaprodukter ger bland de växtbaserade mjölkalternativen oftast mest protein.

Obs 3: Kokosmjölk och andra kokosprodukter avråder vi snarare från i vardagen, eftersom de oftast innehåller väldigt mycket mättade fettsyror. Kokos produceras dessutom delvis med problematiska skördemetoder, där apor utnyttjas som skördeslavar. Märken som KoRo, dm Bio eller Alnatura uppger att de producerar utan apor som arbetskraft. För krämiga asiatiska såser rekommenderar vi att du i stället för kokosmjölk helt enkelt rör ut växtmjölk med lite (rättvisemärkt) cashewnötsmör eller mandelsmör :)

A. Växtmjölk

Växtmjölk på hyllan: sojadryck, havredryck, mandeldryck och cashewdryck från olika märken

▶️ Till videon: Så väljer vi veganska mejeriprodukter!

Förhandsbild av videon: The Militant Vegan och The Veganist visar hur de ersätter mejeriprodukter

B. Växtbaserad yoghurt och kvarg

  • Sojayoghurt, sojakvarg, sojaskyr (soja har högst proteintäthet)
  • Havreyoghurt
  • Mandelyoghurt osv.
Växtbaserad yoghurt, kvarg och skyr av soja, havre och mandel

C. Växtbaserad grädde och matlagningsalternativ

D. Växtbaserad ost

Obs 1: Många ostalternativ består framför allt av olja och stärkelse och ger därigenom relativt mycket kalorier och mättade fettsyror med jämförelsevis lite protein eller andra näringsämnen. Därför ser vi vegansk ost i vardagen snarare som en (fettrik) topping, mindre som en verklig protein- eller näringskälla.

Obs 2: Det finns numera dock också betydligt bättre alternativ på basis av soja eller nötter. Produkter på sojabas innehåller ofta mer protein, medan fermenterade cashewprodukter smakmässigt ofta ligger närmare ost av komjölk.

Exempel (obetalt omnämnande):

  • Not Your Mom’s (växtbaserad ost på sojabas; jämförelsevis mer proteinrik)
  • Veeze + New Roots (på cashewbas och smakmässigt särskilt omtyckt)

→ Varför vi i vardagen inte satsar mycket på vegansk ost förklarar vi ännu mer utförligt i vår ultimata veganska proteinguide.

→ Minirecept för hemgjorda ostalternativ

Hemgjord vegansk pizzaost: krämig massa i kastrullen bredvid en pizza från airfryern

Pizzaost: Hetta upp växtbaserad grädde med mandel- eller cashewnötsmör + näringsjäst + (vitlöks)salt och lite stärkelse, låt stelna (till videon).

→ Vi har också en low fat-variant med grönsaker (till videon) 🥕

Spaghetti bolognese som det strös hemgjord vegansk parmesan över

Parmesanalternativ: Blanda näringsjäst + malda valnötter + (vitlöks)salt (till bolognesevideon med parmesan).

Hemgjort veganskt färskostalternativ av avrunnen sojayoghurt i en skål

Färskostalternativ (till videon): Köp sojakvarg (t.ex. Alnatura) och krydda den direkt salt, eller låt naturell sojayoghurt rinna av över natten genom en ostduk eller sil och krydda den sedan t.ex. med örtsalt och gräslök; för en söt variant: blanda med bär, dadelsirap eller agavesirap.

Fullkornsbröd med vegansk kvargkräm och blåbär

Ersätta kvarg: Köp sojakvarg (t.ex. Alnatura) eller rör ut osötad växtbaserad yoghurt med veganskt proteinpulver (t.ex. från vår partner Nutri-Plus.De, kod VEGANIST för 10%) till en bredbar kvargkräm (till videon).

Veganskt alternativ till keso av smulad naturell tofu, på bröd med gurka

Ersätta keso: 200 g naturell tofu smulas + blanda med 4–5 msk växtbaserad yoghurt + örtsalt (till videon).

7. Nötter och frön

Obs 1: Nötter och frön innehåller många hälsosamma fettsyror, mineraler och andra värdefulla näringsämnen. Samtidigt är de dock också mycket kaloririka. Särskilt nötsmör kan i vardagen snabbt och obemärkt ge många kalorier. Därför rekommenderar vi snarare små, avsiktliga mängder i stället för att småäta stora portioner vid sidan av.

Obs 2: Trots den höga kaloritätheten förknippas regelbunden konsumtion av nötter och frön med hälsofördelar. De bör därför medvetet vara en del av en balanserad kost.

Följande lista visar särskilt praktiska och näringsrika nötter och frön.

A. Hela nötter

  • Valnötter (särskilt rika på omega-3-fettsyror)
  • Mandlar (rika på vitamin E och mångsidigt användbara)
  • Cashewnötter (milda och omtyckta för såser eller ostalternativ)
  • Hasselnötter (bra för söta rätter eller gröt)
  • Pistaschnötter (jämförelsevis proteinrika)
  • Paranötter (mycket selenrika; ofta räcker redan 1–2 stycken om dagen)
  • Jordnötter (strängt taget baljväxter; mycket billiga och proteinrika)
Hela nötter: valnötter, mandlar, cashewnötter, hasselnötter, pistaschnötter, paranötter och jordnötter

B. Nötsmör

  • Mandelsmör (mångsidigt för dressingar, gröt eller såser; helst utan socker eller tillsatt olja)
  • Cashewnötsmör (särskilt praktiskt för krämiga såser eller ostalternativ)
  • Jordnötssmör (billigt och proteinrikt; helst utan tillsatt socker)
  • Tahini / sesamsmör (mycket intensivt och bra för dressingar eller hummus)
  • Hampafrösmör (innehåller bland annat omega-3-fettsyror och lite protein)
Nötsmör i burkar: mandelsmör, cashewnötsmör, jordnötssmör, tahini och hampafrösmör

C. Malda nötter

  • Malda mandlar (praktiska för bakning eller toppings)
  • Malda valnötter (bra för vegansk parmesan eller pesto)
  • Malda hasselnötter (används ofta i söta recept)

D. Frön

  • Linfrön krossade (rika på omega-3-fettsyror; krossade oftast lättare för kroppen att ta upp)
  • Chiafrön (sväller kraftigt och ger fibrer)
  • Hampafrön (jämförelsevis proteinrika och milda i smaken)
  • Sesam (rikt på kalcium)
  • Pumpafrön (rika på mineraler)
  • Solroskärnor (billiga och mångsidiga)
  • Vallmofrön (innehåller jämförelsevis mycket kalcium)
Frön: linfrön, chiafrön, hampafrön, sesam, pumpafrön, solroskärnor och vallmofrön

🥜 Försök att i vardagen bygga in ungefär 1–3 portioner nötter och frön. 1 portion ≈ en liten handfull eller 1–2 matskedar nötter/frön/nötsmör.

8. Oljor

Obs: Oljor innehåller väldigt många kalorier, varför stora mängder i vardagen snabbt och obemärkt kan höja kaloriintaget avsevärt. Ändå förknippas konsumtion av vegetabiliska oljor, särskilt i jämförelse med animaliska fetter som smör, ofta med hälsofördelar. Särskilt meningsfulla är oftast oljor med mycket omättade fettsyror.

Följande lista är grovt sorterad efter hälsomässigt mer fördelaktiga fettsyraprofiler.

A. För matlagning, stekning eller för airfryern

  • Rapsolja (mycket vardagsvänlig och bra fettsyraprofil; också praktisk som ”Albaolja”: vegansk, aromatiserad rapsolja med smörarom)
  • Olivolja (särskilt omtyckt för medelhavsrätter)
  • Avokadoolja (värmetålig, men ofta dyr)
  • High oleic-solrosolja (särskilt framavlad för högre värmetålighet)
Vegetabiliska oljor: rapsolja, olivolja, avokadoolja och solrosolja

B. Kalla oljor (för sallader, dressingar eller dippar)

  • Linolja (mycket rik på omega-3-fettsyror; ska inte hettas upp)
  • Valnötsolja (aromatisk och rik på omega-3)
  • Hampafröolja (mild och rik på omättade fettsyror)
  • Olivolja
  • Rapsolja

Kokosolja och palmolja rekommenderar vi att du snarare undviker i vardagen, eftersom de ofta innehåller mycket mättade fettsyror.

9. Såser och dressingar

Obs 1: Såser och dressingar kan göra grönsaker, ris, potatis eller andra enkla måltider betydligt godare och mer vardagsvänliga. Smaken är viktig, för livsmedel ger bara något om du också äter dem regelbundet.

Obs 2: Många färdiga såser innehåller dock onödigt mycket socker, olja eller salt. En snabb titt på ingrediensförteckningen eller näringsvärdena kan därför vara klok.

A. Smaksättande såser och basics

  • Sojasås (finns också med reducerad salthalt att köpa)
  • Teriyakisås (ofta mer sockerrik)
  • Sriracha (stark chilisås)
  • Senap (oftast mycket kalorisnål)
  • Ketchup (finns också utan tillsatt socker)
  • BBQ-sås (ofta relativt sockerrik)
  • Grönsaksbuljong (välj helst varianter utan tillsatt socker)
  • Currypastor (praktisk bas för snabba rätter)
  • Tomatpuré (mycket koncentrerad och mångsidig)
  • Passerade tomater (praktisk bas för pastasåser)
  • Salsa (oftast tomatbaserad och relativt kalorisnål)
Smaksättande såser i små skålar: sojasås, teriyaki, sriracha, senap, ketchup, BBQ-sås, currypasta, tomatpuré och salsa

B. Basics för dressingar

  • Vinäger (mörkare vinäger innehåller ofta lite mer aromämnen och växtämnen)
  • Citronjuice (praktisk för friskhet och syra)
  • Limejuice (särskilt omtyckt för asiatiska eller mexikanska rätter)
  • Senap (bra för att göra dressingar tjockare)
  • Tahini / sesamsmör (intensivt och krämigt)
  • Växtbaserad yoghurt (praktisk bas för krämiga dressingar)
  • Örter (färska, frysta eller torkade)
  • Näringsjäst (kryddig, ostliknande smak; omtyckt i det veganska köket och finns i nästan alla drogerier/ekobutiker)
Basics för dressingar: vinäger, citron- och limejuice, senap, tahini, växtbaserad yoghurt, örter och näringsjäst

→ Praktiska idéer för dressingar:

  • Tahini + citronjuice + vatten + vitlök
  • Växtbaserad yoghurt + örter (t.ex. vitlökssalt med dill eller koriander) + citronjuice
  • Senap + vinäger + lite lönnsirap
  • Sojasås + lime + vitlök
  • Tomatpuré + kryddor + vatten som snabb pastasås

10. Pålägg och dippar

Obs 1: Pålägg och dippar kan göra enkla måltider betydligt godare och mer vardagsvänliga, särskilt till bröd, wraps, bowls eller grönsaksstavar.

Obs 2: Många (särskilt köpta) pålägg innehåller dock relativt mycket olja och därmed många kalorier på en liten mängd. Särskilt krämiga pålägg på kokos- eller oljebas passar därför snarare som ett smakmässigt komplement och mindre som en stor huvudkälla till näringsämnen.

A. Matiga pålägg och dippar

  • Hummus (på kikärtsbas; omtyckt till bröd, wraps eller bowls)
  • Bönröror (ofta fiberrika och mättande, finns i många varianter i olika drogerier som dm och Rossmann)
  • Linsröror
  • Salsa
  • Paprikaröror
  • Tomatpålägg
  • Auberginekräm
  • Ajvar (paprikaröra; ofta relativt kalorisnål)
  • Senapspålägg
  • Örtpålägg
  • Färskostalternativ på sojabas (oftast mer proteinrika än oljebaserade varianter)
Matiga pålägg och dippar: hummus, bön- och linsröror, salsa, ajvar, auberginekräm och örtpålägg

B. Söta pålägg

  • Jordnötssmör (mer proteinrikt än många söta pålägg)
  • Mandelsmör
  • Cashewnötsmör
  • Fruktpålägg utan tillsatt socker
  • Dadelkrämer
  • Nougatkrämer (ofta mycket socker- och kaloririka)
Söta pålägg: jordnötssmör, mandelsmör, cashewnötsmör, fruktpålägg, dadelkräm och nougatkräm

→ Hemgjorda dippar och pålägg är ofta billigare och innehåller oftast mindre socker, olja och tillsatser än många färdiga produkter.

11. Kryddor

Obs 1: Kryddor gör enkla livsmedel betydligt mer omväxlande och hjälper många människor att på lång sikt äta mer grönsaker, baljväxter och hemlagade måltider.

Obs 2: Många kryddor innehåller dessutom sekundära växtämnen och förknippas med hälsofördelar. Det avgörande är dock framför allt att maten blir god och vardagsvänlig tack vare kryddorna.

A. Matigt

Salt, peppar, vitlökspulver, lökpulver, sött paprikapulver, rökt paprikapulver, chiliflingor, currypulver, spiskummin/cumin, gurkmeja, oregano, basilika, timjan, rosmarin, persilja, gräslök, dill

Matiga kryddor i ströare och små skålar: salt, peppar, vitlöks- och lökpulver, paprika, chili, örter

B. Asiatiskt

Currypastor, ingefära, citrongräs, koriander, sesam, five spice-krydda, garam masala

Asiatiska kryddor: currypasta, ingefära, citrongräs, koriander, sesam och garam masala

C. Sött

Kanel, bourbonvanilj, kakaopulver, tonkaböna, kardemumma

Söta kryddor: kanel, bourbonvanilj, kakaopulver, tonkaböna och kardemumma

D. Särskilt omtyckt i det veganska köket

Näringsjäst (kryddig, ostliknande smak), kala namak/svart salt (svavelaktig äggsmak), flytande rök/liquid smoke (rökig BBQ-arom)

Omtyckt i det veganska köket: näringsjäst, kala namak och liquid smoke

E. Färska basics för smaksättning

Vitlök, lök, salladslök, chili, ingefära, citroner, limefrukter

Färska basics för smaksättning: vitlök, lök, salladslök, chili, ingefära, citroner och limefrukter

12. Drycker

Obs 1: Vatten bör i vardagen utgöra den största delen av ditt vätskeintag. Många människor dricker dessutom alldeles för lite, särskilt vid värme, träning eller fiberrik kost.

Obs 2: Zero- och lightdrycker är inte automatiskt ”ohälsosamma”. De kan hjälpa en del människor att få i sig mindre socker och färre kalorier. Vatten bör ändå förbli basen.

A. Vatten

Kranvatten, kolsyrat vatten, mineralvatten, vatten med citron eller lime, vatten med sockerfria sirapsorter.

→ Rekommendation: oftast minst 2 liter vätska per dag; vid träning eller värme ofta betydligt mer.

B. Te och kaffe

Grönt te, svart te, fruktte, örtte, kaffe, espresso, maltkaffe, dinkelkaffe (koffeinfritt kaffealternativ av spannmål).

Enligt EFSA betraktas upp till ungefär 400 mg koffein per dag oftast som ofarligt för friska vuxna, vilket grovt motsvarar ungefär 3–5 koppar kaffe beroende på styrka.

Te och kaffe i koppar: grönt och svart te, fruktte, örtte, kaffe, espresso och maltkaffe

C. Zero- och lightdrycker

Cola zero/light, zero-läsk, energidrycker zero, iste zero.

Rekommendation:

  • snarare som ett tillfälligt komplement än som huvuddryck
  • drick koffeinhaltiga energidrycker bara i måttliga mängder
  • vatten och osötade drycker bör förbli basen

13. Söta och salta färdiga snacks

Obs: Många ultraprocessade snacks och sötsaker innehåller väldigt många kalorier på en liten mängd och mättar ofta bara en kort stund. För vardagen rekommenderar vi därför snarare enklare alternativ som frukt, grönsaksstavar, riskakor eller fiberrikare snacks.

A. Proteinbars och proteinsnacks

Veganska proteinbars, proteinpudding, proteinchips, proteinshakes och andra proteinsnacks kan i vardagen hjälpa dig att lättare nå ditt proteinbehov, särskilt när du är på språng eller efter träningen.

Se helst till att de har:

  • lite socker
  • måttlig fetthalt
  • mer protein än fett per 100 g

Vi använder de veganska proteinpulvren, proteinbarsen och proteinsnacksen från Nutri-Plus.De. Under Nutri-Plus hittar du våra personliga proteinrekommendationer och vår rabattkod!

B. Torkad frukt

Torkade aprikoser, dadlar, russin, tranbär, mango, ananas, kaki, fikon.

Obs: Torkad frukt ger visserligen fibrer och mineraler, men innehåller ofta mycket kalorier och socker. Portionera den därför hellre medvetet.

🌴 Från Datteldealer får du med koden BEVEGAN de bästa dadlarna för -10 %. (Sponsrat, men verkligen våra favoritdadlar, de saftigaste!)

Torkad frukt: aprikoser, dadlar, russin, tranbär, mango, ananas, kaki och fikon

C. Chips och krispiga snacks

Riskakor, riskakor av fullkorn, majskakor, knäckebröd, linschips, kikärtschips, popcorn med så lite fett som möjligt, saltstänger, noriblad.

Krispiga snacks: riskakor, majskakor, knäckebröd, linschips, popcorn, saltstänger och noriblad

D. Studentmix och nötmix

Studentmix, nötmix, rostade nötter, blandningar av nötter och frukt.

Obs: Nötter anses visserligen hälsosamma, men ger samtidigt många kalorier. Studentmix passar därför snarare som ett litet komplement än som ett snacks ”vid sidan av”.

Studentmix, nötmix och rostade nötter

14. Kosttillskott

Obs 1: En välplanerad vegansk kost kan vara hälsosam, men vissa näringsämnen anses vara potentiellt kritiska. Särskilt vitamin B12 bör tas som tillskott vid vegansk kost.

Obs 2: Kosttillskott ska inte ”reparera” en dålig kost, utan målinriktat fylla möjliga näringsluckor. Basen förblir alltid en balanserad kost med grönsaker, baljväxter, fullkornsprodukter, frukt och tillräckligt med proteinkällor.

→ Kosttillskott bör alltså ingå i din inköpsplan för en välplanerad kost. Vi använder kosttillskotten från Nutri-Plus.De; med koden VEGANIST får du -10% där och stöder vårt arbete.

Vad exakt du bör ta som tillskott och vad du ska tänka på får du veta i vår ultimata veganska guide om kosttillskott och näringsämnen.

Översikt över rekommenderade kosttillskott för vuxna veganer

Obs: Följande ersätter inte individuell kost- och hälsorådgivning av kvalificerad fackpersonal. Alla uppgifter utan garanti!

  • 1. Vitamin B12: nödvändigt!
    50–100 µg per dag eller 1 000 µg med 2–3 dagars mellanrum, beroende på beredningsform. Många veganska alternativ är redan berikade med B12.
    Sugtabletter eller droppar (Nutri+, -10% med koden VEGANIST)
  • 2. Vitamin D3: rekommenderas om du är lite utomhus och under vintermånaderna
    25–50 µg per dag (1 000–2 000 IE) plus vitamin K2 (50–100 µg).
    D3 + K2-tabletter (Nutri+, -10% med koden VEGANIST) · Alternativ på Amazon
  • 3. Jod: rekommenderas utöver joderat bordssalt eller vid oregelbunden konsumtion av algblad
    200 µg per dag.
    Vegan Essentials: innehåller dagsdosen jod (Nutri+, -10% med koden VEGANIST) · Alternativ på Amazon
  • 4. Omega-3-fettsyror från algolja (EPA + DHA): rekommenderas, eftersom det växtbaserade förstadiet ALA inte kan omvandlas effektivt till EPA och DHA
    600 mg DHA + 300 mg EPA per dagsportion.
    Omega 3 vegan (Nutri+, -10% med koden VEGANIST) · Alternativ på Amazon
  • 5. Selen: underskattas ofta även av veganer; paranötter är ingen pålitlig källa
    50–100 µg per dag.
    Vegan Essentials: innehåller dagsdosen selen · Selenkomplex: dubbel dagsdos (båda Nutri+, -10% med koden VEGANIST) · Alternativ på Amazon: dubbel dagsdos
  • 6. Fler näringsämnen som eventuellt behöver kompletteras: Järn, kalcium, kreatin, zink, vitamin A och kolin. Mer om det i näringsämnesguiden.

15. Fler användbara produkter

→ En utförlig lista över apparater, köksredskap, kryddor samt ovanliga men praktiska ingredienser och hållbara köksbasics, som vi nästan alltid har hemma och rekommenderar till många veganska hushåll, hittar du här.

🛒 Den korta versionen av den här listan för ditt första veganska inköp, att bocka av, hittar du i vår veganska inköpslista. Den kan du också skriva ut och ta med dig.

Din första veganska inköpslista av The Militant Vegan och The Veganist

Fler användbara resurser för ditt veganska liv

Vårt veganska kostteam

Här hittar du vänskapliga rekommendationer av experter som vi litar på. Om du bokar en tid där, berätta gärna för dem att du kommer från oss 💚

Christina Dengg, vegansk kostrådgivare M.Sc.
Christina Dengg (M.Sc.)
Christina erbjuder vetenskapligt grundad rådgivning med individuell hänsyn till allergier och intoleranser, idrottsliga mål osv. Dessutom ger hon rådgivning under graviditet.
➡️ Till vår gemensamma podcast
✅ Boka introduktionssamtal
Dr. Anika Döll, läkare i allmänmedicin och nutritionsmedicin
Dr. Anika Döll
Läkare i allmänmedicin med vidareutbildning i nutritionsmedicin. På sin mottagning hjälper hon människor att äta hälsosamt och bekymmersfritt veganskt, även under graviditet och amning.
➡️ Instagram
✅ Boka introduktionssamtal
Dominik Machner, vegansk kostrådgivare M.Sc.
Dominik Machner (M.Sc.)
Dominik ger framför allt råd till veganska idrottare, gravida och ammande. Du kan också vända dig till honom med frågor som multipla allergier, korttarmssyndrom, IBD eller ulcerös kolit.
➡️ Till vår gemensamma podcast
✅ Boka introduktionssamtal
Marc Dittmann, idrottsvetare och vegansk kostrådgivare M.Sc.
Marc Dittmann (M.Sc.)
Marcs fokus ligger på idrottsvetenskaplig rådgivning och vegansk idrottskost. Hans tyngdpunkter är fettförlust och muskeluppbyggnad. Han coachar allt från nybörjare till erfarna veganska idrottare.
✅ Boka introduktionssamtal
Luca Pasquariello, diplomerad kostrådgivare
Luca Pasquariello (dipl. kostrådgivare)
Lucas tyngdpunkt ligger på en helhetsinriktad coachning: hälsa, energi, fettförlust, muskeluppbyggnad och prestationsförmåga. Han arbetar också med intoleranser och ämnesomsättningssjukdomar.
➡️ Till vår gemensamma podcast
✅ Boka introduktionssamtal

Vår merch

All vår merch hittar du här: